Strålning #24 och lite panikångest

Kollar ett avsnitt som avslutning på gårdagskvällen. Fixat en burk med glass som jag tänkte avnjuta i samband med tv-slappandet. Paniken sprider sig när jag märker att det nu gör rent ont och svider när det kalla åker ner i strupen. Börjar hosta kraftigt också, är väl en reaktion på det kalla som kommer. Lyckas ändå med stort kurage få ner hela burken även om det tog över 50 minuter. Verkar som om det blir att skippa glass också ett tag framöver. Typiskt att det inträffar precis när ICA Maxi har ett kanonerbjudande på SIA. 

Fryser ordentligt på kvällen så jag får ta ett extra täcke, sover helt ok fram till 0600 då jag känner att det är feber igen i kroppen som bubblar. Så det blir att gå upp och bubbla en Alvedon. Lyckas somna om några minuter innan klockan ringer. Tempen gått upp en halv grad till men efter strålningen och frukost börjar Alvedonen verka och det sjunker ner igen.

Ber Jessica att kontakta en dietist här nere. Det är lite administration men hon skall göra det så snart hon får en lucka under dagen, hade varit bra att få kontakt med dom innan helgen i alla fall. Innan strålningen är det en kvinna som kommer in och alla pratar om att det är hennes sista dag och att det snart är dags att ringa i klockan. Att se dessa likasinnade ringa i klockan skapar nån form av hormonrubbning i skallen och av någon anledning känns det som om tårkanalerna ska flöda över, antagligen glädje för att en till gått igenom detta och kan fortsätta sitt liv utanför kliniken. Igår var det en annan kille som också ringde, är ju snart dags för mig med, bara två veckor kvar nu!

Idag ber jag strålnings-sköterskorna att säga till lite innan strålning startar och när den är klar och maskinen flyttar till nästa fält. Det är jobbigt att ligga ner på rygg och jag måste svälja oftare än normalt och det är något jag inte får göra när dom strålar. Funkar lite bättre, men det är ändå jobbigt att bara vilja svälja och att inte få. Är som att en klump lägger sig och blockerar andningsvägarna som bara måste bort. Antagligen en känsla, men obehaglig sådan.

Tack för hjälpen Felix, tur du var i Hortlax när Yoyo tagit och kört snett och att du fixade slangen från vattentunnan. 

Dietisten från Piteå ringer och säger att hon har ringt ner till kliniken och prata med dom hur det fungerar då hon inte haft någon som varit här nere förut. Hon håller med om att det nog är bättre att jag får en träff med dietist här nere på Akademiska, troligtvis har dom lättare att att få fram. Hon rekommenderar mig 2-3 näringsdrycker som tillskott till sopporna under dagen och att jag kan ta småduttar under dagen som är bättre än att tömma en flaska direkt varje gång. Räknar jag rätt blir det att varje flaska ska vara tömd efter tre gånger då hon rekommenderar 6 - 8 intag per dag inklusive sopporna och äggröran till frukost. En sista klunk kan jag ta precis innan jag lägger mig.

Tempen stiger under eftermiddagen och nyper sig fast på 37,5 och håller sig där, avslutar jobbet tidigt idag efter 15 nånting och lägger mig för att vila lite. Vaknar tre timmar senare och tempen är fortfarande över normalt. Halsen svider riktigt ordentligt så det blir full smärtlindring innan middagen för att ha en chans att äta. Dock är pumpasoppan idag så stark att jag tror kocken tappat hela karet i soppan. Måste lämna nästan allt, tyvärr. 

Får fylla upp med den näringsersättning i pulverform jag gjorde efter lunch och vanliga ersättningsflaskor. Morfinet hjälper till att bedöva halsen ikväll. Inte så glassig fredagskväll på hotell jämfört med hur det kanske sett ut på gamla goda tiden.