Tid har ju gått till att pyssla om Ruth som bara växer och växer.
Andra bilden är när hon säger "morfar" för första gången... (Ja bara jag hörde det, men jag gjorde det!)
Ska försöka få ner lite tankar om vad som händer mig från det att jag fick beskedet att jag har cancer i halsen tills dess att allting, förhoppningsvis, är som vanligt igen. Att det efter tretton år skulle bli ett återfall var ju inte något man räknat med. Dock blir 2024 en omstart av resan med förhoppningsvis bra resultat!
Ja, du Ulf, visst syns det att hon säger morfar. Det är ju inte det första, som 2-månadersbarn brukar säga förstås, men hon är ju en riktig norrlänning så varför inte. Man hör vad man vill höra.
SvaraRaderaKrama henne från morfarsmor