Strålning #19

I går var det veckoavslutning igen och det är nu bara tre veckor kvar. Vi stannar kvar här nere i helgen och efter jobb på förmiddagen drar vi oss söderut mot Stockholm. Vi kan inte komma in eftersom det är städning fram till 16:30 så vi möter upp Frida som jobbar i båten. Helt ok arbetsplats med lite gung och varma vindar.

Vi går och hämtar Edith på Ur & Skur och Otto på förskoleklassen. Kul att se hur skolan ser ut och det verkar vara fina lokaler. Snabbt upp i lägenheten och ställa in väskor och varor som skall in i kylen för att sedan åka till idrottsplatsen och se när Otto börjar friidrotts-träning. Bara att se dom värma upp med ett varv runt löparbanan känns som att man inte skulle hinna med utan komma in på sista plats.

Slappar hela kvällen och Frida har köpt en SIA salt lakrits som slinker ner om än med besvär men ack sådant angenämt besvär. Glömmer sedan salivtabletterna under natten så det är torrt som i en öken i munnen på morgonen. Hade sett fram emot att gå och se Ottos simträning men han rosslar och har lite tendenser till något skräp i kroppen, så vi beslutar att vi far upp till Uppsala en dag tidigare, tyvärr.

Innan vi far tar Frida med oss ut på en tur med båten och vi åker ner förbi stadshuset och förbi kanalen med alla läckra träbåtar. Man får som ett annat perspektiv på omgivningarna när man ser det från sjösidan.

Helt underbar tid på sjön där vi skumpar omkring i lugn och sakta mak. Varma vindar och härligt att vara ute i solskenet. Det finns båtägare som har IG i läskunskap, verkar inte vara en egenskap som behövs, men är säkert bra även på sjön.

Efter båtturen går vi upp och hämtar det sista och de kylvaror som vi har kvar. Marcus har tagit småttingarna till Donken så vi hinner inte träffa dom en vända till. Vi tar småvägar upp mot Linnés Hammarby, ett ställe där han flyttade för att komma ifrån det osunda Uppsala. Sol hela dagen men när vi parkerar så öppnar sig himlen och det börjar regna kraftigt. Blir att komma tillbaks när det är mindre luffuktighet ute.

Tar en kvällspromenad genom Uppsalas västra delar där vi inte gått förut. Lite gamla kvarter med mysiga kåkar. Hittar även "Smurfhotellet" som har en säregen färgsättning men är läckert.

Passerar Hemmakväll och köper en påse bara för att kolla om gott är gott fortfarande, men tyvärr så är det i princip bara konsistens, någon bit har antydning av smak man kommer ihåg, men en del favoriter är helt smaklösa eller rent lite osmakliga. "Smart" som man är så köper jag bitar som är så stora att dom inte går in i munnen utan att käkleden ryter ifrån. Lika intelligent som båtföraren som förtöjer där det inte är tillåtet. Trycker ner lite bara för sakens skull, men lär lämna det mesta. Blir bra att ha den dagen smaklökarna är i ordning igen.

Tillbaks på hotellet hämtar jag lite mat från receptionen som jag provar men får göra en soppa istället så Eva får ta matlådan. Dom har ju inte lunch och middag under helger, men lådorna är välfyllda. Nu blir det att slappa resten av helgen.

Strålning #18 och hastighetsrekord

Uppe-före-tuppen-strålning, först i kön idag. Kunde ändå inte somna om vid sextiden så det är skönt att få nåt vettigt gjort. Frågar om CT-scan vad den verkligen gör och där kontrolleras om min vikt hålls och om strålarna träffar rätt ställe. Det går alltså inte att se hur tumören påverkas, för det krävs magnetröntgen. Fick också definitivt nej på att ta bilder inne i kommandocentralen, men det är för att det finns andra patienters uppgifter på skärmarna. Jessica sa att hon kunde komma in och ta stillbilder hur det ser ut under tiden som strålningen pågår, då inne i rummet där jag ligger på bänken.

Frukosten funkar ok, även bacon så det är ju ok så länge det går, späder ut juicen enligt tipset från igår och det är ju lite roligare med lite smak så länge smaken känns. 

Kopplar in nätkontakten efter det att Jocke, hotellchefen sagt att dom aktiverat ett uttag på rummet. Testar och leendet är stort, nästan så att mungiporna slår ihop bakom nacken. Full speed ahead! 700+ är man inte van vid.

Läkarbesöket idag genomfördes av Hillevi som är fastanställd på kliniken, hon berättade att inledningsvis var det tänkt att bara stafettläkare skulle komma och köra en vecka i taget, men att dom till slut såg till att ha några permanent. Vi inleder med lite snack om status och med tanke på att det varit väldigt lite matintag de senaste dagar och en ökad smärta i halsen som sitter djupare skriver hon ut något morfinpreparat jag kan ta istället. Hon stämmer av hur jag gjorde förra gången och om det var några biverkningar, hård mage var en sak så hon lägger till nåt magpulver också. Vi konstaterar lite lätt rodnad utanpå kinderna och att det är sårigt i halsen.

Efter lite strul med hennes stationära dator så kom hon på att hon hade sin egen dator med sig så hon hämtar den för att visa hur strålningen genomförs. Får se skitröntgen på strålarna, var dom träffar och var dom strålar in. Lite lustigt är att tumören sitter på vänster sida men har två strålningar från höger sida och en från vänster. Det syns rätt tydligt på bilderna var målområdet är och hur effekten på strålningen breder ut sig. Det är ett litet område några cm ner i halsen och mest på vänstersidan som effekten är koncentrerad. Protonstrålningen är tydligen så också att det är minskad risk att få yttre skador eftersom man programmerar var stråleffekten skall träffa. Hon lovade att skriva ut lite bilder så man kan se mer om vad som sker när man ligger och slapper i maskinrummet.

Tar upp frågan om varför jag gör CT-scan och det är bara för att se att strålarna träffar där dom skall och att dom ev kan upptäcka viktförlust, tycker väl det är enklare att ställa sig på en våg. Det kan vara så att det kommer in en som strålas som har kraftiga kinder och vid vikttapp så blir kinderna smalare, detta i sin tur betyder då att protinstrålarna får "enklare" att ta sig till tumören och då kan effekten komma att förskjutas. Om så skulle ske måste dom programmera om för att få rätt effekt på rätt ställe. Det är många som frågar om man inte kan se hur tumören blir mníndre eller ej, men det ser man bara på magnetröntgen. Sådan kommer jag att få göra nere i Umeå fyra till sex veckor efter avslutad behandling.

Linda i receptionen ger mig några näringsdrycker efter Hillevi har nämnt det. Vi kommer överens om att jag kan beställa med Skandionklinikens adress som leveransadress.

Gick upp för lunch och insåg att det inte fanns något jag kunde äta idag, men lyckligtvis hade kocken lagat en soppa. När jag fick den kändes den som ett badkar, stor och varm. Jag tog med den ner till mitt rum eftersom jag skulle ha ett möte om några minuter. Underbart god! Den portionen slank ner jag tyckte den var lite kryddig men god. Eva tyckte det var tur att den inte var kryddad så mycket. Same, same but different,  different. Att känna sig riktigt mätt var länge sedan, de man ätit senaste veckan har kanske varit ett par matskedar med mat till lunch och middag.

Tar en morfindos en stund innan middagen tillsammans med "gröna faran". Currygryta till middag, doftar fint, ser perfekt ut, men funkar inte, som tur har kocken gjort en pumpasoppa som lätt avnjuts till den eländiga loungemusiken i matsalen.  Helt ensam så jag får surra lite med receptionisterna och kocken som kom ut. Han får minsann ha riktigt musik inne i köket så jag sa att jag kommer in och äter hos honom i fortsättningen. Jobbar några timmar efter middagen och får ha riktigt tongångar på högsta i öronen.

Strålning #17 Femtio!

Gårdagskvällen blev ett avsnitt och en trippelgod choklad från ICA. Nu börjar det märkas lite med att smaken försvinner lite. Det är en av mina favoriter men smakar inte som vanligt utan en blandning av att känna den goda smaken och som att suga på toalettpapper, strävt, torrt. Svider även i halsen så det går sakta, men vem har bråttom?

Kliver upp tidigt med en muntorrhet som går utöver det vanliga, glömde ta tabletten för att få mer munfukt så det gamla ordspråket, är huvudet dumt får kroppen lida, stämmer så bra. Tog den nya bedövningsmedlet och gurglade innan frukost. Tog vatten men chansade med bacon som gick ner. 

Dom skiftade om i jobben idag så CT-scan tog hand om mig först och sedan blev det strålning. Sjuttonde strålningen innebär att hälften är gjort! Nu är det bara 17 strålningar till som behövs innan man kan skippa denna staden på ett tag! Lite postkodmiljonärs-stämning inträffar när man kunde valt 50/50.

Jag ser verkligen fram emot middagen med pulled pork igen, som var fantastisk sist. Den är förmodligen lika utsökt som förra gången, även om den inte är lika lätt att svälja. Den fastnar och känns sträv. Det fanns lite ris som inte heller var så spännande, men de flesta riskornen glider ner som de ska, förutom några envisa korn som vägrar att följa med. Jag märker också att smaken på pulled pork har förlorat något på vägen sedan sist, eller rättare sagt är nog den exakt lika god som sist och mina smaklökar som spelar mig ett spratt.

Tar ett samtal med huvudkocken och han kan börja göra soppor och eventuellt potatismos när dom har råvaror till det hemma. Soppan kan fyllas med extra grädde för att få mer fyllighet. Nämnt att jag märker av känslighet mot starkare kryddor, vilket i det här fallet verkar vara allt som har lite mer smak. För en månad sedan hade man en halv centimeter tjockt lager med svartpeppar på leverpastejmackorna, känns inte lika aktuellt med den starten på dagen just nu. Receptionisten visade att det går att stoppa "iPad-kranarna" så man kan ta lite juice och späda ut med vatten så det inte blir så starkt.

Eva och jag gick upp på altanen och tog var sin kopp te och kaffe efter middagen. Varmvindarna blåser så det är behagligt att sitta där uppe. Har inte ork eller lust att gå på promenad idag, något sitter på tvären i halsen och vill inte ge med sig. Osäker på om det är ett fast föremål eller om det bara är irriterat efter att ha skavt mot något på vägen ner.

Strålning #16 och tandhygienisten

Vaknar lite tidigt och snurrar innan det är dags att gå till frukost. Kör på det gamla invanda konceptet med äggröra, bacon, äppeljuice och "ostmackan". Inser rätt fort att äppeljuicen inte går ner så enkelt längre så det blir att byta ut den till vanligt vatten. Bacon börjar med bli kinkigt idag men det värsta är att det nog får bli uppehåll med "DDMM", dagens digestive med mögelost. Även den sved till rejält i morse så det blir nog att skippa den också framöver. Lär nog ändå i morgon testa men med lite mindre volymer för det är ju så gott!

Strålningen kördes och jag stannade kvar och tjötade lite med Linda och "göteborgaren" som jag inte har nåt namn på. Han rekommenderade att testa cappuccino ur maskinen, men den var inte någon höjdare, även om den inte var direkt dålig. Så efter att ha testat några gånger så blev det den vanliga choklad deluxe som fick följa med upp på rummet.

Lunchen med kotlett funkade hyfsat men lite segt ändå med köttet. Testade att ta lite mer paprikasås, men det var lite för mycket sting i den.  Vilket klenrör man blivit jämfört med hur man tog sig an smakrika och starka maträtter för ett tag sedan.

Mötesintensiv dag när det känns lite som att kasta bort produktiv tid, men så blir det ibland, dock ett härligt fikatajm med kollegorna som innehöll skratt och annat löst snack. Är som en skön ventil att ha dessa möten där man kan fokusera på annat än rent jobbrelaterade saker.

Kommer till ingång 101 på sjukhuset och skall anmäla sig i apparaten innanför dörrarna. Fungerar inte med personnummer med eller utan 19 i början, så jag testar att blippa körkortet. Det funkar inte heller så det blir att kolla informationen som säger att nej, den du skall träffa är på ingång 76 på andra sidan sjukhusområdet. Går ändå ner på stället som kollades in igår och där är det också lite stökigt och ingen där vet heller vad jag gör där. Till slut kommer tandsköterskan Therese ut och bekräftar att det är rätt ställe jag är på.

Mycket trevlig sköterska som går igenom munnen och jag får beröm för välskötta tänder och mycket god tandhygien. Hon ryggar tillbaks lite när hon kollar ner i halsen och säger att där har jag verkligen skador efter strålningen och frågar vad jag använder. Berättar vilka läkemedel jag tar och hon skriver ut ett nytt preparat som skall vara mer lokalbedövande än Lidokain, Andolex som har en sådan läcker färg.

Vi pratar mer om vad som kan vara bra och hon rekommenderar olja för munnen, som spray eller på tops som går att köpa på apoteket. En tandkräm som saknar smak men har hög halt av flour får jag också tips om men den är svår att få tag i. Hon säger att jag bör prata med läkaren om att få lite tyngre smärtbedövning eftersom det hon såg i halsen inte såg bra ut, får ta upp det med läkaren på torsdag. Hon nämner oxycodone och även några plåster man kan använda. Om jag har några frågor är det bara att sms'a deras telefon så svarar dom så fort dom har möjlighet.

Middagen var korv med pilaffris, gick faktiskt hyfsat att få ner, stekta grönsaker var också enkla att svälja så det blev en långmiddag på över en halvtimme. Tog och gurglade med Andolex innan som kan ha gjort att halsen blev bedövad och maten åkte ner lättare.

 

Strålning #15 samt både solsken, ur och skur

Efter en skön söndag med bakluckeloppis på Solvalla och ett rätt ostadigt väder så slappade vi efter en underbar Carbonara och en superb äppelpaj myste med småttingarna som inte är så små längre. Otto demonstrerade sina Nerf-guns han köpt samt den väckarklocka som jag tror kommer att skapa dåligt humör den gång den går av vid en icke lämplig tidpunkt på dygnet. Edith hade show med sina nya klänningar som hon också hittade på loppis. På hemväg från loppisen plockade vi de äpplen som användes i pajen nere vid kolonilotterna där träden dignar under tyngden av abnorma mängder äpplen. Ägarna ställer ut hinkar med äpplen som bara är att ta med sig det man behöver.

Frida säger att Edith kan vara lite förkyld, men små barn med rinniga näsor har man ju en grandios erfarenhet av. Framförallt när Edith slänger sig om halsen, tindrar med ögonen och säger "Morfar, jag är inte förkyld" och sedan borrar in näsan i halsen och kramar mig jättehårt. Säger bara att det finns inte någon som hade vägrat de ögonen och den kramen.

Taskig natt med flera vakna perioder där jag fyllt på med tabletten för att fukta munnen och även gurglat med Bisolvon eftersom det nu börjar bli segt slem i munnen. Det är som en molande känsla i vänsterkäken och upp mot örat, som om man har öroninflammation och tandvärk på samma gång. Hade väl varit bättre om det bara var dom åkommorna, men får nöta på med Alvedon, Ipren och Lidokain för att hålla ner det onda. Än inte någon smärta, men det påverkar ju i slutändan ändå.

Solen lyser, blåser halv storm, men det blir lite Ur och Skur när jag knatar iväg med Edith till förskolan. Frida och Otto går sin väg efter ett kvarter till förskoleklassen som Otto börjat i. Tillbaks i lägenheten och slå ihop väskor och får åka några gånger upp och ner för att ta med allt. Börjar köra mot Arlanda när Radek ringer så jag vänder om och tar ett tjöt med honom innan det är dags att köra norrut.

Kommer fram till Arlanda och får hjälp av en p-vakt att hitta snabbaste vägen till hittegodsavdelningen. Tack vare honom sparade jag säkert in nån kilometer. Väskan hämtas ut mot en avgift på 160, men det var värt varenda öre. Hinner ut och starta igång färden mot Uppsala och ansluter ett möte under tiden.

Upp till receptionen och få nyckel till 315 som blir rummet för två veckor nu. Kortet används för att komma in i garaget och  lastar ut det mesta och kör upp väskor mm på rummet. 

Lunchen var en asiatisk fisksoppa som såg mycket god ut och luktade härligt. Första tuggan jag stoppar in i munnen känns som om det var en deciliter bensin jag druckit och tänt på. Himmel och pannkaka vad stark den var. Hade jag fått denna för ett halvår sedan, hade jag nog rensat bordet, men idag går det inte alls. Hittar någon nudelsallad på bordet, men även den är rätt stark så det blir lite ris till lunch. Åt en näringsdryck till frukost eftersom halsen sved rejält efter natten så den får räcka fram till middagen.

Eva följer med ner till strålningen och får väl lite info om proceduren och sedan kör dom igång. Eva får inte komma in i kontrollrummet av någon anledning. Har med frågat om detta men måste luska lite mer i varför man inte får det. Vi fick filma hela processen i Umeå så varför inte här? Företagshemligheter? 

Efter strålningen gick vi över till Akademiska för att kolla var jag skall ta kontakt med tandhygienisten, Therese. Gick lite fel initialt med sedan var det enkelt att ta sig till bottenvåningen på ingång 101 där det är strålningskliniken. Vad jag fattar det så är det vanlig fotonstrålning som genomförs här.

Middagen var god, som vanligt, men det är svårt att svälja kött. Så det blev lite mer potatis men klämde nästan en helt stor persiljebiff. Efter middagen gick vi ner till ICA Hörnet och handlade lite glass glass, bröd och andra små nyttigheter. Tar en lång het dusch efter promenaden som är kort, men jag känner mig lite risig i kroppen, nästan lite feber så det hoppas jag att det är urkokat ur kroppen nu.

Som vanligt kommer veckans menyer upp, ser lika trevligt ut som vanligt.

Transportdag

Gårdagskvällen avslutades med ett avsnitt och ett efterlängtat paket med cappuccinoglass. Tyvärr känns det som det bränner varje tugga så det blir nån form av glädjelidande för munnen men längtan efter svalkan är större så det är bara att tugga i sig. Tog över fyrtio minuter att tömma den lilla rackaren men det var det värt. 

Vaknar tidigt igen och ligger och snurrar ett bra tag innan klockan ringer. Fixar lite snabb frukost och sedan drar vi söderut. Lite trafik ute så det är bara att gasa på. Stannar till I Härnösand för att köpa Xylimelts och passar på att ta veckans kulturella inslag och kikar in i kyrkan. Stod det skulle vara stängt men eftersom dörren var olåst gick vi in.

Tar en näringsdryck till lunch när det började kurra i magen. Det är skönt att ibland slippa tugga men ändå få i sig det man behöver. Vi stannar senare i Gävle och ska ta lite fast föda på Max.  Tänker till och inser att hamburgare blir det inte. För hög mat för öppningen och dom där pappbesticken dom här är ju det sämsta som någonsin uppfunnits. Det blir chicken nuggets istället som har en bättre anpassad storlek. Inte direkt gott men bättre än inget. Tog de pommes och smältost som Eva lämnade och smältosten var finemang. Fick en present också, en pysselbok, blir bra till Otto eller Edith. 

Kommer fram,lyckas hitta en parkeringsplats och avlöser Marcus syster och får mysa med småttingarna en stund innan det är sängdags. Blir tvingad att berätta en saga för Edith, så det blev att flumma igång med prinsessa, groda, häst och en kanelbulle stor som en stekpanna. 

Foton verkar inte gå att ladda upp från telefonen. Längtar efter datorn som ligger och sover på Arlandas hittegodsavdelning. 

Strålning #14

[Inledning på detta inlägg skedde i morse en incident hann hända emellan]

Sen insomning och tidigt vaken. 0600 tycker en mun som är torr som Sahara det är dags att vakna, försöker trycka i lite av gelsalvan jag fick men den är inte god eller skön. Känns som en kladdig geleklump som inte fuktar utan lägger sig som en kletig massa som gör det svårt att svälja.  

Kan då starta lite tidigare med att packa ner det sista och verkligen kolla att allt är med denna gång och att det inte gömmer sig saker i garderoben. Går upp till receptionen och tar nyckeln till bagageutrymmet och gör mig redo. Givetvis har jag glömt packa ner necessären så det blir en vända till innan jag kommer på att rumsnyckeln ska ju också lämnas in så det blir tredje gången gillt. 

Snackar lite med Mari om natten och hon ger mig ett par extra tabletter Xylimelts som jag glömde ta inatt. Igår tog jag den och då var jag inte lika torr i munnen, så det blir att shoppa lite av den varan. 

Snabbt iväg och missar första tåget med några minuter men det är ändå rätt lungt. Man känner sig ändå tursam att man kommer iväg tidigare i alla fall. Tur ända tills man får panik lite senare idag läs mer om det här. https://ulfelf.blogspot.com/2024/08/panik.html

Efter mycket om och men efter flera samtal till Lost and Found på Arlanda visar det sig att personalen på SAS loungen bemödar sig att gå.ut i lokalen och leta. Två gånger ger dom svaret att det inte finns tid till det. Jag får inte direktnummer dit utan den stackars tjejen på L&F hamnar ofrivilligt i den svada jag lägger ut om personalen på loungen. Efter fjärde gången så ids dom lyfta på röven och kontrollera och hittar då väskan som tur var! Fick köra med lite vita lögner om livsuppehållande mediciner i väskan och andra viktiga saker, det tog skruv till slut. L&F ringer tillbaks och säger att väskan troligast finns där efter 12:00 imorgon. 24 timmar för att transportera den några hundra meter, kan vara världsrekord i långsamhet. 

Hemkommen så hämtar vi husbilen och gör klar för vinter. Tömmer vatten i kranar och vattenlås och fixar till det som behövs innan vi ställer in den i förrådet. 

Blir nog en tidig då vi kommer iväg söderut igen.  Tanken är att stanna hos Frida, Marcus, Otto och Edith över helgen för att sedan ta sig upp till Uppsala på måndag för vecka fyra. Har vi tur och nedfärden går snabbt kanske vi hinner innan 17 och får tag i väskan. 

Panik

Liten macka på Arlanda under tiden jag hade morgonmötet. Passar på att ringa en kollega när jag går från loungen för det var en halvtimma kvar. Lite folk på planet så jag får en egen rad. Skönt att slippa trängas. Sitter och uppdaterar nästa veckas kalender när det är dags att stänga av mobilen och lutar mig tillbaks och startar en pod. Känner accelarationen och när vi lyfter så kommer den där känslan, att äntligen vara på väg hem. 

Ser molnen dansa förbi utanför rutan och får panikkänslor deluxe. Inser att jag har glömt väskan med all medicin, dator och alla annan elektronik! Vill bara slänga mig av och ta mig tillbaks men det är ju inte nån smart ide. Snackar med flygvärdinnan och hon skall försöka få tag i några telefonnummer till loungen och/eller Lost and Found på Arlanda. Hon säger att städarna brukar ta undan väskor och hålla en stund på plats och att dom senare tas till Lost and Found Bara att hoppas att allt finns kvar så man kan hämta upp det! Oskön start på helgen!

Landar och hittar ett nummer till Lost and Found på Arlanda, hon som svarar har nummer till loungen men inte nåt dom lämnar ut, hon ringer och kollar och dom har "inte fått in någon väska där" och dom hade inte någon tid att gå och leta heller. Blir att hålla tummarna att nån tar hand om den. L&F har öppet till 17 på lördag och söndag.

Strålning #13 och mer synbart med stråleffekterna

Gå ner till väntrummet för att få dagens omgång och småsurrar med sköterskorna. Sitter och väntar på min tur när en av mina strålsköterskor kommer in för att jobba. Hon kommer fram till mig och frågar om jag har läkarbesök och meddelar att jag har sen tid idag. Kul start på dagen, har blandat ihop dagarna och hade onsdag i kroppen idag, så nu är man seg i skallen men är väl bara att slänga i sig lite bacon, äggröra och en liten ostrackare så får dagen börja redan nu istället.

Mötte Mattias i trappen som kom med sin matlåda och jag frågade om han hade med sin "nästjäla" (stavningen på den är nog inte korrekt) och han bara skrattade. Sa att jag visst snappat upp lite av det lokala språkbruket i Piteå. Berättade för honom att att det var en kollega på ett tidigare jobb som var så oerhört dålig i matematik att jag fick göra hans tidrapporter. Om han skulle lägga ihop två och två så kunde han inte det utan miniräknare, sen blev det ändå fel när han gjorde det. Så när jag gjorde hans tidrapporter så körde han lite hemspråksundervisning med mig. På den tiden hade jag ju inte en tanke på att viss lärdom som jag fick i mig då skulle användas på en cancerklinik i Uppsala, men till slut blev det nytta av de kunskaperna.

Jag tar en okulärbesiktning av munnen och upptäcker att jag inte kan öppna den så stort som jag brukade. Det ser mer irriterat ut och ser ut som om svampinfektionen har fått ny näring. Nystimex, som jag gurglar flera gånger om dagen, verkar inte hjälpa nämnvärt.

Lunchen idag bestod av kyckling som tyvärr var svår att äta eftersom den kändes för torr och fastnade i halsen, men potatisen och såsen var goda så jag åt lite mer av det istället. Insåg också att jag har ett läkarbesök idag, vilket var ytterligare en miss från min sida när jag inte håller reda på dagarna.

Logopeden Karina från Piteå ringer och frågar om läget eftersom dom fick en remiss för några månader sedan. Hon informerar lite om gapträning, matformer som kan vara bra, grov pate, timbalkost, flytande och gelekost. Gelekosten verkar trevlig som rekommenderar glass, vaniljsås och choklad. Så länge jag kan äta vanlig mat så är det bäst men om det skulle behövas kan kockarna på hotellet göra anpassad mat.

Ner och kör strålning, två st helt nya som normalt kör andra rummet som hade hand om ruljansen också. Lika trevliga som alla andra här nere. Läkarbesöket var en ny läkare, Frida från Örebro, som vi hade samtal och jag fick berätta om min status. 

Vi pratar även om problemen med munnen som ökar lite för var strålning som görs, hon kikar in och ser i alla fall att svampen är på tillbakagång till förmån för blåsor och sår i kinder och hals. Tänker lite på det gamla uttrycket "inget gott utan att det har nåt ont med sig", eller hur det nu var det gick. 

Vi skall byta ut svampgurglingen till något i tablettform som är lättare att hantera och inte behöver vara i kylskåp.  Det känns som det lindrar lite med Alvedon och Ipren så jag skall fortsätta med det så länge det skapar lindring. 

Orken är också en punkt som vi diskuterar som man får en tankeställare på. Vecka ett så var det inte problem att gå upp till fjärde våningen, vecka två var det ansträngande att göra om samma promenad och i denna veckan så är det nästan att jag måste ta ett litet stopp på våning tre innan det går att fortsätta. Hon tycker det är perfekt att jag går en runda om dagen och håller igång flåset på det sättet också.

Lite senare kom jag på att Johanna, den ordinarie läkaren på kliniken hade nämnt om remiss till tandhygienisten så jag ringer ner till receptionen och hör mig för om detta. Efter några minuter ringer Mari och meddelar att remiss till tandhygienisten här nere är skickad.

Promenad runt kvarteren runt domkyrkan i lite kullerstenskvarter och ner till ICA för att köpa lite till nästa vecka. Middagen var fläskfilé och svartrotsstomp, nåt man inte hört talas om tidigare. Jättegott, som potatismos, god sås och lite morötter och broccoli. Köttet är som vanligt problem med men det andra går ner. Blir dock lite längre sittningar vid matbordet nuförtiden.

Därefter var det dags för tvättstugan där tvätten ligger och snurrar. Sedan blir det att packa ihop allt, flytta ner saker till kökets kyl och göra allt klart för tidig uppgång och hemfärd. Denna veckan har gått ruskigt snabbt och i och med den tidiga strålningen bör jag hinna med ett plan som går en timma tidigare.

Strålning #12 och co-worker Frida på plats

Uppe med tuppen, men inte lika aktiv och pigg. Var en seg natt, vaknade med ont i halsen vid 05.tiden och kunde inte somna om, så man var ju igång långt innan dom öppnade där nere. Strålningen snabbt avklarad och Mari ger mig lite hjälp mot torrhet i munnen, några tabletter för dagen och någon liten tablett som skall läggas under läppen som en prilla. Fick även en mungel som går att ta lite allt eftersom man har torrhet i munnen. Sedan lite trög frukost även om digestive och mögelost går ner så tar det lite längre tid än för några veckor sedan.

Frida ringer när hon är i närheten så jag tar mig ner till entrén och vi åker upp för att ta en kopp med oss upp på femmans våning där jag lånat ett rum. Bra utsikt över slottet och domkyrkan blir perfekt under dagen. Dock lite lustigt rum där det direkt innanför dörren står ett par kylar som inte är igång, men där fick dom visst plats. Helt ok rum men kallt så det blev att hämta en tröja.

Vi jobbar några timmar innan det är dags för lunch, mest jag som haft lite möten på förmiddagen så vi har inte som hunnit surra så mycket. Lunchen superb i vanlig ordning, biff bourgogne med potatismos. Vilket mos! Det bestod säkert av 10% smör, helt underbart och dessutom var köttet så mört att det gick fint att äta även om det är mindre tuggor nuförtiden. Efter lunchen gick vi ner till väntrummet på kliniken och surrade lite med Mari och sedan satte vi oss i uteplatsen och njöt ett tag till "white noise irl". Sofforna där med vadstöd är jättesköna att sitta i och bara slappa. Eftermiddagen flöt på snabbt och sedan var det dags för Frida att åka hemåt. Underbar dag med lite sällskap på jobbet.

Hotellet anordnade en fika för alla oss långliggare uppe på takterrassen och jag var väl lite tveksam om jag skulle gå dit men när jag kom upp på femte våningen så vinkade en av de anställda febrilt så jag gick ut och satte mig. Där fanns det all möjlig fika och godis i en skål. Satt där uppe i nästan 1,5 timmar och det var med riktigt trevligt. En man och en kvinna, han från Dalarna med cancer i prostata, bäcken och bukspottkörteln. Kvinnan delade inte med sig om hennes tillstånd mer än att hon har en fyra veckors behandling och kom från Malmö. Hon sa att hon är fast på stället i alla fyra veckor eftersom Malmö inte betalar hemresor under behandlingen. Hon säger att en hemresa hade kostat vad en halv hotellnatt kostar vilket ju hade varit ett plussaldo på hennes kostnader. Ibland förstår man inte hur folk i region, landsting mm tänker. 

Städar ut konferensrummet och tar ner lite glas och ber att få några nya av receptionisten  men hon bara tar hand om dom och säger att det fixar hon när hon får en lucka. Det är skönt att ha sådan serviceinriktad personal på hotellet.

Snabb promenad till apoteket i spöregnet för att köpa Ipren som dom sa att jag skall ta mot det onda och då tillsammans med alvedon. Avlsutar med en god middag.

Strålning #11 och en tredjedel klar

Vidirgt tidigt uppe. Kommer ner till första våningen och Mari säger inte något utan nickar bara och förstår mig. Jessica kommer och hämtar mig och kvittrar som en lärka och säger att livet leker och att detta är hennes prime time och att hon redan varit uppe ett bra tag. Hur är man skapad som gillar tidiga morgnar, jag förstår det inte.

Snabb strålning och sedan ut i väntrummet för att invänta att veckans CT scan skulle bli klar. Det var också snabbt avklarat så det blev en tidig frukost. Fortfarande lite trögt att få ner maten men så länge det funkar får man vara glad. En varm kopp te däremot funkar inte längre så det blir att låta det svalna och dricka det efter ett tag när det svalnat.

Efter lunch kollar jag med receptionen om dom har någon ledig konferenslokal och jag kunde ta den som ligger på våning fem. Frida kommer hit tidigt i morgon bitti så då skall vi sitta och jobba tillsammans på femmans våning, skall bli härligt med lite sällskap under dagen.

Tog en promenad på kvällen innan middagen men gick lite fel och halvvilse när jag inte riktigt fattade vilken riktning jag skulle gå så det blev på håret att jag hann tillbaks. Kom in i restaurangen 15 minuter innan dom stängde ner middagen. Kocken tittade ut så jag snackade med honom och talade om hur mycket jag gillar maten som dom gör. 

Nu är det faktiskt i princip en tredjedel som redan är avklarad, nästan 33% men det ser jag som att ett block av tre som är genomförda. Går fort det här, snart är man hemma igen för gott!

Strålning #10 efter slapparhelg

Jag börjar vänja mig vid rutinerna att stiga upp tidigt på måndagsmorgonen för att vänta på taxin till Kallax. Resan gick smidigt hela vägen och det var en skön känsla att kunna gå direkt till tåget utan att behöva vänta på incheckat bagage, och sedan bara vänta tio minuter på att tåget skulle anlända. Efter det tog jag en snabb promenad till hotellet, checkade in i rum 313 och hämtade ut den stora resväskan.

Lunch innan strålbehandlingen, samt ett samtal med Mari om halsen innan det blev min tur. Hon rekommenderar att fortsätta med Lidokain och ta Alvedon för att lindra smärtan, som nyligen har förändrats. Tidigare kändes det som att smärtan var koncentrerad där tumören är lokaliserad. Nu har  den intensiteten avtagit något, men det känns mer som en halsfluss över hela halsens bredd. Det är svårare att öppna munnen och svampinfektionen verkar ha ökat. Jag ser blåsor på insidan av vänstra kinden och senan som verkar ha svullnat något. 

Tog en kvällspromenad förbi domkyrkan som är mäktig, man blir nästan snurrig när man står nere och tittar upp på tornen. Tog en tur genom stan och letar fortfarande efter hotellet man bodde på för länge sedan, men jag blir nog mer och mer säker på att det huset är rivet. Det var då riktigt dåligt skick redan då.

Råkade ramla in i butiken med det svarta guldet och en inre röst sa till mig "Köp! Köp!" så det var inte mycket man kunde säga till om i det läget, orden var så hårda att jag inte vågade annat. En klar höjdare vill jag säga!

Helgen varit bra med både lite utflykt och slappande. På lördagen åkte vi ner och kollade läckra bilar på Guldrundan som startade från Bonnstan i Skellefteå. Där träffade vi Jonny och Linda samt Sture och Anne. Gick runt och kollade lite på loppisprylar och sedan åkte vi till Stackgrönnan och tog en  räkmacka. Avslutade kvällen med middag hos Emeli och Micke med en grym paj som Märta gjort.

Söndagen bara slappa och sträckkolla en serie och lite utomhusjobb mellan ett par avsnitt.

Veckans käk verkar heller inte gå av för hackor. 

Dagens viktkontroll säger ett kilo plus sedan start. Med tanke på hur mycket man mulat i helgen så får man väl vara tacksam att det inte var en tvåsiffrig ökning på vågen.

Strålning #9 och personbästa

Jag sov dåligt under natten, men jag genomför den sista packningen efter frukosten med glädje eftersom det ändå är fredag och jag får permission från kliniken. De har ett speciellt bagagerum där man kan låna en nyckel och förvara sin väska över helgen. Förrådet är lite udda, det verkar som om de har stoppat in allt möjligt som skramlar runt. Det finns några hyllplan och stolar, men alternativet att bära allt hem är inte tilltalande.

Det verkar som att jag borde hinna till tåget direkt efter strålningen, så jag tar ett snabbt farväl till sköterskorna och börjar gå snabbt mot tåget. Med bara ryggsäcken och den lilla väskan går det fort. Jag inser att tiden håller på att rinna ut för att hinna med tåget kl. 09:16, så jag ökar tempot ännu mer. När jag börjar gå nerför backen mot stationen och ser att tiden nästan är ute, ökar jag farten, rusar uppför trappan, ser att tåget fortfarande står där och gör en sista ansträngning mot den närmaste vagnen, trycker på knappen och dörrarna öppnas. Jag kastar mig på sätet och känner hur pulsen och blodtrycket når nya höjder, och inser att det här är det snabbaste jag har gått den här sträckan.

Det känns som om jag har tagit ett bad eller något liknande, eftersom jag svettas så att det rinner från huvudet och det klibbar mellan ryggen och ryggsäcken. Jag börjar undra varför inget händer, tittar på displayen och inser att tåget är 10 minuter försenat. Jag kunde ha tagit det lugnt hela vägen och ändå haft tid att vänta på avgången. Det är lite frustrerande, men åtminstone betyder det att det inte blir någon stress på Arlanda.

Resan går snabbt och väl hemåt, och jag passar på att jobba lite i taxin. Efter ankomsten hem väntar några timmars arbete. Till middag blir det lax och hemodlad potatis, det kan inte bli bättre. Jag märker av lite obehag på vänster sida och jag kan inte öppna munnen helt, vilket jag märker av när jag äter. Det är inte alltför besvärligt, bara jag att ta mindre tuggor så fungerar det bra.

Eva har hämtat ut Nystimex som ska gurglas i munnen upp till fyra gånger om dagen, en milliliter varje gång. Det är inte stora mängder, men efter en kontroll av halsen visar det sig att svampinfektionen har vuxit, så det är nödvändigt att börja med detta också. Jag inser att jag har glömt all Lidokainspray i Uppsala, så jag måste leta efter ett apotek som har det för att kunna göra ett nytt uttag imorgon.

Nu blir det att slappa och inte göra nånting vettigt resten av kvällen

Strålning #8, läkarbesök och tvättstugan

Det blev en del ändringar i schemat idag. Tre ombokningar för strålbehandlingen och läkaren ringde och frågade om jag kunde komma med kort varsel. Allt har fungerat bra, och Mari i receptionen säger att det är utmärkt att jag kan vara flexibel med tiderna. Detta uppskattas särskilt när något oväntat inträffar i deras planering, då de är tacksamma för att jag kan anpassa mina besök och behandlingar.

Halkade in på pitemål när vi gick till strålningen så nu skall Jessica fråga Mattias om han skall ha "nalta kaffe". Får vi se vad Mattias säger imorgon när jag kommer in för veckans sista omgång.

Jag har bokat tid i tvättstugan för nästa vecka och sett till att jag inte får rum 329, som hade dålig internetuppkoppling och en småtrasig TV. Istället har jag fått indikationer på att jag kommer att få rum 315, och jag hoppas att det är bättre. Det mindre rummet har åtminstone en internetuppkoppling på mellan 65-100, så allt fungerar mycket bättre här.

Under läkarbesöket diskuterade vi några ämnen som Eva och jag hade pratat om kvällen innan, inklusive coronavaccin, ansiktsmasker och kolsyrat vatten. Det är okej att ta vaccinet, även om jag inte tillhör en riskgrupp. Ansiktsmasker är främst till för att skydda andra om man själv är sjuk. Man måste jag vara väldigt sjuk för att behandlingen skall pausas. Jag uppfattar det som att nästan det enda skälet för att inte dyka upp i tid för protonstrålning är ens egen begravning. När det gäller kolsyrat vatten, så var vichyvatten populärt förr i tiden när man behandlade svampinfektioner.

Hon ser i munnen att jag har börjat få svamp och att den sena som jag kände av igår kväll är en del av biverkningarna. Hon kommer att skriva ut ett recept på en salva som jag skall ta för att motverka svamputvecklingen.

Tvättstugan under eftermiddagen. Smidigt att dom har det på hotellet så man blir lite mer självgående. Nu blir det att packa ikväll för att ta sig hemåt imorgon. Denna veckan har bara flugit iväg, har nästan bara tisdag i kroppen och det är ju bra att få en sådan överraskning när man kollar kalendern. Bokningar för nästa vecka är klara. Blir samma tider som denna veckan.

Värsta är ju att jag tänkte hinna ner till Joeys Gelato, men om man tar den innan middagen kanske man inte får i sig så mycket pulled pork och går man efter är ju risken, mycket liten, men liten att man inte kan njuta 100% av glassen. Nu snackar vi riktigt stora dilemman. 

Middagen är det bästa jag ätit på bra länge, allt gick ner utan pina. Pulled pork och pasta, som man kan bedöma på på den tregradiga skalan. Gott. Görgott. Harrejävlar. Betyget blev lite högre än harrejävlar! Backade en gång och det här skulle jag lätt kunna tänka mig åtta dagar i veckan.

Proppmätt efter middagen men... Nyfikenheten och begäret växte starkt under kvällen vilket gjorde att beslut togs om att gå på en kvällsprommis och av en händelse så råkade jag gå förbi Joey´s Gelato. Salt lakrits, choklad och apelsin gjorde dagen fulländad vad gäller upplevelser i gommen! Kanske inte de spektakulära smak som jag förväntat mig, men att gå hit några gånger till blir det med all säkerhet.

Kaos på rummet när jag skall få nån ordning på allt som skall vara kvar och vad som skall dras med hemåt. Nu när klockan passerat midnatt känns det som om allt är klart, men det lär väl visa sig. Skönt att vecka två snart är avklarad!

Strålning #7, panta och musslor

Idag har då inte nåt speciellt hänt. I går kväll så känner jag av mer ont i käken när jag öppnar munnen stort. Känns och ser ut som om någon sena ser större ut och inte på samma plats som högersidan. Det gör lite mer ont men inte alls farligt än, men det är ett "annat ont" som inte varit sedan tidigare. Får ta upp det med läkaren på veckans möte imorgon.

Bara jobb under dagen och dom ringde från kliniken och frågade om jag kunde flytta fram min strålning i morgon en timma. Det är väl någon som dom vill få in lite tidigare och här finns ju inte annat än att jobba och vänta på nästa tillfälle när man skall träffa gänget på våning ett.

Middagen idag var grym! Har aldrig ens hört talas om den, New England clam chowder. Var som gräddstuvad pyttipanna men med grädde, musslor och tjocka bacontärningar. Blev faktiskt backning idag för det var så gott. Tyvärr så funkar inte bacon så bra längre men resten var underbar.

Blev en promenad till en Ica en bit härifrån för att bli av med lite pant man samlat på sig under veckan och gick genom Botaniska trädgården och funderar på hur dom gör när dom klipper häckarna. Dom kan gärna komma förbi hemma och ha en förevisning. Linneaum i bakgrunden. Det här nyklassicistiska orangeriet från 1787 inhyser botaniska trädgårdens tropiska växter och kaktusar. 

Den sista meningen i stycket ovan är stulen från Google Maps, förstår inte hur man skulle på fri hand kunna stava rätt till "nyklassicistiska" annars, ett ord som knappt kan uttalas utan att man skvätter saliv omkring sig.

Vänder sig 180 grader och får Uppsala slott i bakgrunden

CT röntgen och strålning #6

Jag pratade med receptionen om rummet. Hon var förvånad över att jag hade "det lilla rummet" eftersom jag borde ha det större under min behandling. Jag förklarade bara situationen med solen som sken in på andra sidan av huset och att jag därför hade bett om att få byta rum. I framtiden kommer jag i alla fall att få det större rummet. Det lär inte dröja många dagar innan denna värmebölja är över.

Idag kördes en CT-röntgen, jag hade missuppfattat och trott att de extra panelerna som förs fram innan strålningen var en del av CT:n, men det visade sig vara en vanlig röntgen för att säkerställa korrekt positionering. Före detta tog jag en paus med en kopp och avslappnade i tio minuter på innergården. Det var otroligt varmt och behagligt.

Efter det så var det ett gött Fikatajm-möte med kollegorna på Teams där man fick titeln "författare". Fick avbryta mötet när det var dags att springa ner för att få den sjätte strålningen.

Jessica kom och frågade om jag kunde tänka mig att komma ner klockan 07:40 på morgonen, och även om jag inte var helt positiv till idén från början, insåg jag att det kunde underlätta deras planering, så jag gick med på det. Det innebär ju att man är vaken tidigt och kan äta frukost innan arbetet börjar, så jag får se vilka tider det blir nästa vecka. Det måste vara ett allvarligt sjukdomstecken när jag säger att jag ska upp före tuppen.

Jag gick med i "Min vårdplan" på 1177 efter att Anna, en av kontaktsköterskorna i Sunderbyn, bad mig om det. Det är en ny funktion som de vill att jag ska testa och utvärdera. Den verkar vara bra och ger omfattande information om behandlingen före, under och efter. Det finns också en funktion för att underlätta kontakten med sköterskorna, vilket är smidigare än det "vanliga" 1177 där meddelanden endast visas i kronologisk ordning utan möjlighet till vidare diskussioner i ärendena.

Det finns ett antal övergripande delar som var och en har undermoment där man kan läsa mer detaljer om det olika faserna i behandlingen.

Före middagen tog jag en promenad för att upptäcka mer av det lokala området. Jag fann ett naturreservat med många vackra stigar att vandra på. Det var ganska många stigar och mycket skog, vilket kan vara utmanande för någon med dåligt lokalsinne, men som tur är hjälper Google Maps till så att jag inte missade middagen. Det var behagligt att kunna promenera i skuggan nästan hela tiden, så det kommer definitivt bli fler turer längs de stigarna.

Strålning #5 och ändrade mattider

Kommer ner i god tid eftersom taxin släppte mig utanför dörren till von Kramer, skönt att slippa gå med det bagaget. Rummet är inte klart så jag slänger in väskorna i kapprummet och tar en snabb lunch innan jag går ner till kliniken i god tid. Hinner jobba lite i väntrummet och snacka med kollegorna som är tillbaks efter deras semestrar.

Helena kommer och hämtar mig och säger att det är hon som är min PAS, patientansvarig sköterska. Hon var sjuk förra veckan och det var därför som Jessica skötte mottagandet. Fick lite radio under strålningen idag, men den mottagningen hackade och var mer distraherande. Framförallt när det var en bra låt på radion och man försökte head-banga vilket inte funkade så bra. Tror det blir tystnad istället framöver för man vill ju inte att kroppen skall börja shaka vilt så strålningen blir över hela skallen.

Lite ändrade mattider på hotellet när dom går från sommaruppehåll till normala tider. Frukost  06:30-09:00, lunch 11:00-14:00 och middag 17:00-19:00. Veckans menyer enligt nedan. Lunch och middag gott som vanligt. 

Inte bara jag som hade frågat om någon extra skärm att koppla till datorn. Sedan racklar TV'n på rummet men den är som alla andra elprylar verkar det som, generalfixen, ryck strömmen och starta om. Kommer igång men funkar kasst ändå. 

Känns inte lika ont i halsen idag, använt mycket mindre Lidocain än förra veckan. Lunchen idag var lite svår som sved, men annars känns det bättre än tidigare. Fortsätter att varva med att smörja Aloa Vera och Miniderm på halsen så huden håller sig fuktad. Köote en flaska med drickbar Aloa Vera på Nolia i helgen som skall verka lindrande på halsens insida. Eva hade läst om någon som hade gjort liknande behandling som inte fick lika stora skador som andra med samma behandling. Så det kan nog inte göra skada i alla fall, smakade inte illa, så det funkar bra.

Första helgen

Det där med borta bra men hemma bäst stämmer riktigt bra. Kom iväg enligt planeringen och tillbringade helgen hemma. Var på Nolia i spöregnet på lördagen och man tycker verkligen synd om de utställare som höll till utomhus.

Fanns lite tillbud på stan så det blev att fylla stashen så man har så man klarar sig under helgen med det viktigaste. I övrigt blev det väl att nöta på lite episoder av en serie och kolla OS. Handlade även nätverkskabel och en ny HDMI-kabel för att eventuellt kunna köra direkt med nätkabel från väggen och beroende på hur det ser ut på nya rummet, kanske kunna använda TV som extra skärm.

Lite skönt dock med ett inlägg som inte har "S-ordet" i rubriken. Återresan ner idag på morgonen flöt på bra. Pendeln var försenad så jag hann precis med den och slapp sitta och vänta. Tog taxi till hotellet eftersom jag hade två resväskor med mig. Planen är att lämna alla kläder, skor mm som behövs här nere och använda tvättstugan så man slipper släpa på så mycket varje gång man skall fram och tillbaks. Förhoppningsvis kanske det kan räcka med handbagage vilket snabbar på incheckning och helt exkluderar väntetid vid bagagebanden.

Strålning #4 och hemresa

Sitter och väntar på dagens körning och ser denna som sitter i väntrummet som jag inte lagt märke till förut. Sköterska säger att jag inte får plinga i den idag utan när sista strålningen är genomförd. 

Efter några minuter kommer det en karl som går fram till klockan och ringer i den och vi andra som sitter och väntar inklusive personalen applåderar.  Bara 30 gånger kvar innan man kan ringa själv. Blir dock lite känslosamt när jag ser de två små barn som också går på behandling på kliniken. Orättvist att så små skall drabbas av denna skiten.

Efter strålningen blir det gatlopp ner till tågstationen för att ta pendeln till Arlanda. Tvungen att facetima med Frida för att fråga vad för tåg jag ska ta. Står något "Prinsesståget" och jag förväntar mig något i stil med "Pendeltåg" men Frida bekräftar att tåget jag misstänker är rätt stämmer. Checkar in bagage och går bort till loungen med en enda tanke i skallen men dagens största besvikelse inträffar, glassmaskinen har dom stängt. Jag som räknat med att svalka mig med någon liter mjukglass.

Igår upptäckte jag att hotellet har en tvättstuga, så jag överväger att omplanera vad jag tar med mig nästa gång. Att ha ett förråd av kläder och tvätta kanske varje eller varannan vecka skulle kunna minska det jag behöver bära fram och tillbaka. Det finns ett bagagerum där man kan förvara en väska med sina saker när man reser hem, men tyvärr kan man inte behålla sitt rum över helgen om man inte planerar att stanna.

Till slut kommer man hem och även om borta kan vara bra så är ändå hemma bäst. Som tur är så har Lundmans ett erbjudande som ger lite lindring mot maskinmissen på Arlanda.

Strålning #3 och läkarbesök

Börjar dagen med breakfast för champions. Undrar när dom börjar tycka att det går lite mycket mögelost? Gott är det i alla fall så länge det går

Anna som är Ninas stand in för kontaktsköterska ringer och kollar läget, så jag uppdaterar henne om läget med att allt flyter bra. Ber henne skriva ut mer Lidicain eftersom det går drygt 50 ml per dag. Hon tipsar även om att ta olja för att hålla munnen i trim även på insidan. Ber henne skicka hem info om vilka oljor man kan ta, finns lite på apoteket och man kan även ta vanlig olivolja om man vill. Hon skickar även med blanketter för reseersättning om/när vi skall ta bil ner till Uppsala.

Slappar med en god kopp choklad på innergården precis utanför väntrummet innan det är dags för dagens körning. Surrar lite med Mattias i receptionen och Eva känner mycket väl till hans kusiner och farbror. Världen är liten och var man än vänder sig finner man en Pitebo.

Strålning #3 med CBT-scan + strålningen så den tog lite längre tid än "fast track". Runt 30 minuter ligger jag fastspänd med den längre körningen. Lite segt när ena armen somnar och man måste ligga still och inte får röra sig. Dom pratar inte heller till mig för jag måste vara tyst och inte säga något för att inte rubba placeringen. Nu tror jag att jag vet några som gärna skulle investera i en sådan maskin, kanske samma som försökte muta operationsläkaren att ta bort stämbanden...

Träffar läkare Johanna efter strålningen och vi har samtal dels om tidigare strålningen och om hur det går med den nuvarande. Även hon säger att strålningen är så koncentrerad och att det inte blir samma biverkningar som förra strålningen men att det kommer att bli skador på tänder och käkbenet eftersom strålningen går genom det. 

Det lär också bli skador i munnen som förra gången och kommer att få salvor mot svamp som kan uppstå. Det ser ut som skador från strålningen så det kan vara svårt att se när denna uppkommer. Hon kommer även att remittera mig till tandhygienisten på Akademiska för att hålla koll på att tänderna är skötta ordentligt och för att upptäcka skador. Dit skall jag första gången om ett par veckor vad jag förstod.

Även Johanna nämner oljor till munnen för att motverka torrhet som finns på apoteket men säger att det funkar lika bra att ta rapsolja, olivolja och blanda ut 50/50 och ta det i en sprayflaska. Att använda Lidokain är inte några problem utan bara att köra på men hon säger att det kan komma att behövas starkare saker framöver mot slutet av behandlingen, när förväntade skador uppstår. 

Supergod middag, fläskfile och potatisgratäng med pepparsås. Ration mellan grädde och pottis tror jag låg på 60/40 till gräddens fördel. Riktigt gott, fortsätter kocken så här så lär man snart se ut som om man var gravid i tolfte veckan.

Bokat en keps med halsskydd som liknar den jag hade sist. Blir bra att få skydd för halsen mot solen.

Strålning #2 och sökande.

Tog en tidig lunch och gick ner till kliniken en kvart innan utsatt tid. Dom har en maskin med god choklad så det blev en kopp och satte mig ute på uteplatsen dom har som en innergård och njöt av värmen. Det blev lite försenad start med lite drygt fem minuter efter utsatt tid. Snabbt upp på britsen och dom spände fast skallen som vanligt. Provade med ett nytt band som skall hålla händerna på plats så att man inte flyttar sig. Det kändes skönare att använda, gjorde att händerna kom mer upp på magen än på sidorna.

De extra bilder med CT-scan dom tog idag gick snabbare vilket gjorde att den planerade tiden på 40 minuter klarades av på 20. Då gör att de andra patienterna som kommer efter mig idag kommer att få behandlingen på korrekt tid och slipper vänta. Att det blir några minuters förseningar är nog att räkna med även om jag tror att dom här är lika måna om att allt skall flyta på enligt plan, precis som nere (eller uppe är det ju just nu) i Umeå.

Innan middagen tänkte jag komma ut på en prommis för att ta tid på hur snabbt det går att ta sig ner till tågstationen inför fredagens hemresa. Tar ca 15 minuter att ta sig ner och då får man väl lägga på några minuter när man skall släpa på resväskan och ryggsäcken packad med ett par datorer och sladdar mm.

När jag ändå var nere i stan tänkte jag försöka hitta Walters krog som var stamstället när jag läste krytologi på Signalenheten S1. Gick under järnvägen och riktade in mig på någon turistbyrå och hittade till slut kommunhuset. Dom hade koll på att Walters fanns på Kungsgatan och så långt hade jag fått fram via några forum på nätet men inte gatunummer. Hon trodde att det skulle vara precis utanför dörren ungefär. Gick och strosade efter gatan och eftersom det stället har stängt så tror jag att det antagligen är en Kinakrog eller en 7-Eleven eller liknande butik som finns idag, där Walters fanns. 

Gick runt och letat efter det hotell vi bodde på som hade en altan ovanför entren där vi kastade pil och svalkade oss med nåt läskande innan vi gick ner till Walters som hade happy hour varje dag mellan 17-20. Hotellet tror jag blir svårare att hitta, många nya hus och jag är rädd att det kan vara rivet och nåt nytt står där istället.

Röda ringen är det område där Walters borde ligga och det gröna (syns från mitt rum på hotellet) är där man gick och hade utbildning. Lika spännande gula färg som alla andra kaserner runtom landet.

Hittad även lite intressanta ställen som man kanske måste besöka någon dag när man är här nere. Kinakrog enligt rekommendation från kollega, Lakritsroten talar ju för sig själv eftersom man har lite svaghet för det svarta guldet, Korfu bara för det gav minnesvibbar från semester på Krofu och Joey's behövs ju inte heller större intelligens för att förstå att där blir det nog en efterrätt. 

Middagen var stora köttbullar med en tomatsås som såg jättegod ut. Det fanns någon krydda i den som gjorde att det brände och sved rätt rejält så det blev bara bullen och lite potatis. 

Perfekt avslutning av dagen igår

Så härligt att Frida, Marcus, Otto och Edith kom förbi igår! Träffades utanför hotellet och sedan gick vi till en lokal liten pizzeria. Beställde en som liknade Parma men den hade oliver. Tur att Edith gillar oliver och att Otto gillar kanterna som han fick ta. Otto hjälpte till att leta oliver som gömt sig under skinkan, tur det annars hade det kunnat bli en tugga med oönskad smakupplevelse i min mun.

Efter middagen så strosade vi tillbaks till hotellet och gick upp på takvåningen som jag inte märkt att den finns. Ett härligt ställe där småttingarna hittade smultron och småtomater som växte där uppe. Bra utsikt och det fläktade skönt i vinden. Finns ett par divaner, soffor mm där uppe så där skulle man kunna slappa med en god bok någon eftermiddag eller kväll.

Sedan tog vi en runda runt hotellet från restaurangen ner till rummet och avslutade med att kika in i köket som vi har till förfogande. Vi satt och surrade i rummet en stund medans Otto och Edith testade sängarnas förmåga att agera studsmatta. Deras föräldrar tyckte väl inte det var en bra ide, men tur att det är jag som är kung i rummet och bestämmer reglerna så dom fick hoppa sig trötta ett tag.

När dom for så tog jag mig en promenad runt universitetet, förbi Botaniska trädgården som jag inte gick igenom, antar att Eva vill dra med mig på den turen så jag sparar mig med "stor förväntan". Gick genom ett litet promenadstråk och kom fram vid Ica Hörnan och då var det bara en kort bit kvar till hotellet.