Det har varit mysigt att vara nere hos småttingarna och Frida och Marcus några dagar. Jag träffade kollegan Rita tillsammans med Marcus och deras Arvid. De kom och hämtade oss och körde hem oss efter att vi ätit på en restaurang i närheten. De andra åt där, medan jag valde en näringsdryck. Jag hann också med en kort sväng till kontoret där jag träffade de flesta öga mot öga, några av dem hade jag aldrig träffat tidigare. Efter mitt kvartssamtal med chefen tog orken slut, så jag åkte hem medan de andra gick på lunch.
Under dagarna där nere har min mage inte ens viskat, än mindre gjort uppror. Jag har dragit ner på sondmaten och tagit två portioner per dag plus en näringsdryck. Det kanske inte gjort någon skillnad, men jag ville prova eftersom det varit så mycket som hänt varje dag.
På onsdagen ringde apoteket och frågade om jag hämtat ut mina Fentanylplåster. Jag svarade att jag beställt, men inte minns att de kommit. Det startades en undersökning och någon från apotekets huvudkontor ringde också för att kolla. Det visade sig att paketet kommit bort på vägen. Efter några samtal beslöt de sig för att skicka ett nytt paket till mig.
När jag kom hem och gick till bilen möttes vi av minus 19 grader och en bil täckt av is och snökristaller. Jag startade dieselvärmaren och skrapade bort det värsta av isen. Satt en stund i ankomsthallen och hoppades värmaren skulle göra sitt, men bilen var så frusen att vi behövde skrapa och dona innan vi kunde åka. Till slut märkte vi att värmen inte fungerade alls, bara kalluft kom ur fläktarna. Hela vägen hem fick vi åka utan värme, det kändes nästan som om det hade varit skönare att rulla ner rutorna och få in "varmluft".
Frusna kom vi hem och jag tog en näringsdryck och satte på elvästen. Som tur var var batteriet till elvärmevästen fulladdat, vilket, tillsammans med en extra tröja, hjälpte till att få kroppen från genomfrusen till att kunna börja röra på kropp och leder. Sedan började magen få fnatt igen.
Det satte det igång två gånger under kvällen, i samband med dryck och sondmat. Det fortsatte lite under morgonen idag och det gör mig skogstokig! Jag har tappat två kilo i vikt under de här dagarna, så nu måste jag försöka öka intaget igen för att hindra fortsatt viktnedgång.
Idag var det dags för första provtagningen med den nya picc-porten. Både Fanny och Anne var där, tillsammans med en student. Det var lite pyssel med proceduren, porten skulle täckas med ett täcke med hål i, och själva stickningen gjordes med en nål som trycktes på plats, vilket såg ut som en liten hatt med en nål i mitten. Det var helt klart en mycket enklare procedur jämfört med att trassla med plast och annat runt picc-linen, så detta känns perfekt inför framtiden!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar